Emmapajja kokonöt!

Halloj!
Nu kanske jag ska försöka att blogga på riktigt då :)
Jag skapade juh den här bloggen för att jag skulle kunna lägga upp lite bilder å så men nu har jag även blivit medlem på fotosidan.se och där passar det lite bättre att lägga upp bilder.
Jag kommer ändå att proppa den här bloggen full med bilder men kanske lite mer alldagliga bilder då så att säga :)

Jag är gravid!
Ja precis, jag är i vecka 14 och det är kanske mest det den här bloggen kommer att handla om just nu då ialla fall. Känns jätte bra även fast jag inte mår så bra fysiskt så mår jag toppen själsligt det ska bli så roligt att bli mamma. Helt sjukt att jag ska bli mamma men nu är det på riktigt iaf, om allt går som det ska så kommer det en liten plutt i mitten på augusti :)
Pappa Henrik är oxå glad men han har liksom jag en aning svårt att förstå det hela, lite svårt att ta in.
Ska på familjecentrum idag och ta lite nya blodprover för att jag har en anings huvudvärk mest hela tiden och det har varit så nu i tre veckor, känns som att jag har slagit i skallen för någon dag sedan men att det börjar bli bättre, bara det att det blir inte bättre. Hur som hellst så hoppas jag att det ordnar sig idag!
Sedan tänkte jag hälsa på lilla mormor som ligger på sjukhuset i Ljusdal för att hon fick en stroke den 2 januari, förövrigt den värsta dagen i mitt liv hitills tror jag.

På morgonen den 2 januari ringde mormor hem till oss och letade mej, jag befann mej på jobbet men Henrik var hemma. Hon berättade iaf för Henrik att hon hade ramlat så Henrik ringde mej på jobbet sedan åkte han dit.
När han ringt och underättat mej tog jag det med ro eftersom att hon ramlat några gånger förut utan att göra sig illa men jag ringde ialla fall upp mormor.
Då var det hemtjänsten som svarade, mormor har trygghetslarm så hon hade iaf tryckt på knappen och larmat.
Damen i luren sa: Det har hänt något i huvudet på din mormor, vi skickar in henne med ambulans!
Då blev jag så himla, himla rädd gud vad hemskt det var att höra de orden.
Jag fick panik och tårarna började rinna så jag fick ta en bil på jobbet och köra dit på en gång.
Där satt lilla mormor i fåtöljen och såg allmänt förvirrad ut, blicken var alldeles tom men hon kände igen mej iaf vilket var jätte skönt!!
-Jasså har de ringt till dej oxå, sa hon.
När hon satt där i sin fårölj såg hon så vilsen och rädd ut precis som en liten fågelunge hon är juh så liten å späd ändå lilla Gullan.
När Henrik kom så var jag tvungen att gå in toaletten och torka tårarna, jag har ändå vetat att den här dagen skulle komma men det var ändå så överraskande och det kändes helt tomt.
Hur som hellst så fick vi åka ambulans till hudik och där satt vi hela dagen på akuten och väntade, de trodde att det var en stroke och hon blev inlagd.
En vecka fick hon ligga i Hudiksvall sedan fick hon komma till Ljusdal och det är där vi är nu, nu väntar vi på ett boende eftersom att hon inte kan gå utan åker rullstol och hon får inte den vänstra armen att fungera.
Igår när vi var där sa hon att hon inte ville vara med något mera, det var hårt att höra men jag förstår ändå henne.
Hon måste äta sobril och sömntabletter för att kunna sova, hon har svårt att sitta still eftersom att hon alltid varit en en aing rastlös och nervös men hon har aldrig i sitt 89 åriga liv behövt ta till sånna starka mediciner.
Hemskt, men tar hon inte medicinerna skriker hon bara å ska upp å gå fast hon inte kan, så vad gör man?
Det bästa vore juh om det kunde ta slut nu innan hon blir ännu sämre, men det vill jag juh inte heller jag har väldigt svårt att föreställa mej ett liv utan henne!

Nog om elände för denna gången.
Fint väder idag, tog en långpromis med Clara och Alba i morse på isen och hundarna lekte som bara den så nu ligger de däckade i soffan, skönt!

Tack å hej!